Tänk om jag var lite modigare

Läste min kusins blogginlägg http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1550&blogg=14895 om hur en otrevlig man skällde ut dne stackars spärrvakten på pendeltåget som bara gjorde sitt jo och på köpet fick kastat i ansiktet att han inte klarade av sitt jobb för att han var invandrare.
Tänk om man var lite modigare och vågade gå fram till sånna där människor och skälla ut dem för att de är sådana idioter. Men det vågar jag inte, jag vågar itne heller säga till de som har fötterna på sätet på bussen så att det bli skitigt, eller de som cyklar på trotoaren. Är det för att det är typsikt svenskt att inte säga till eller är jag bara feg.
Jag kan tyckas småsint som blir sur när folk cyklar på trottoaren men jag ångrar varje gång när jag inte säger till när vardagsrasismen får låtas fortsätta.
Tänk om alla sa till folk när de beter sig idiotiskt, skulle det se annorlunda ut då?
Tänk om jag var som Göran Lambertz som vågar säga att det finns poliser som ljuger i rätten och att det sitter oskyldiga i fängelserna. Även om han själv i sommar i p1 sa att han inte tycker att han är så modig, då han låtit bli att säga vissa saker som borde ha blivit sagda så är han ändå en av Sveriges modigast män.